Tröttheten börjar komma ikapp mig nu. Somnade på lektionen förut, och vaknade av att jag snarkade. Inte nog med det. Min gemytliga bänkgranne Thommy upplyste mig även att jag släppt en ljudligt skit i sömnen, som då ekade över hela det tysta klassrummet, följt av ett unisont asgarv från hela klassen.. något som jag tydligen inte skulle ha märkt, utan istället ha mumlat något och sedan somnat om. Jag visste inte om jag skulle skratta elle gråta. Hade jag verkligen upprepat mitt tåg-fjärt-inferno ? No way ! Just som jag satt där och övervägde ett hopp från kyrktornet, så berättade Thommy lyckligtvis att han skämtade. Den jäveln.  Payback är att vänta !

Kampen mot sömnen fortsätter !

/ Dude



(Antagonisten Himself)