Ahh Geez. Klockan är 04:15 och jag borde sova för länge sen. Dessvärre kan jag inte somna. Jag är pigg som en muskåt kungsörn. Istället har jag spenderat natten med att följa det amerikanska presidentvalet live. Vote Pedro ! Politiska äventyr i alla ära, men jag hade heller sovit nu. Tveklöst. Och med tanke på att jag ska upp i ottan, så hade det nog inte varit så dumt. Just därför har jag bestämt mig att att köra en all-nighter. Det är dax att vända på dygnet, för även en ruffigt vacker engelsman behöver sova då och då.

I helgen var det halloween. Ett djäfulusiskt påfund om du frågar mig. Uklädda barn och zigenare i varje hörn. Trollkarlshattar och lösnäsor. Teaterblod och puffigt hår. Med andra ord min vardag här på ön. Man vänjer sig fort med att omges av slan. Det var först när ett gäng utklädda barn knackade på vår dörr i jakt på godis, som jag insåg att det var halloween. Givetvis öppnade jag inte dörren för glina. Jag hade trots allt inget godis att ge, men jag övervägde att kasta en övervintrad banan på dom.

På lördagen gick jag på maskerad. Eftersom jag givetvis var ute i sista minuten, så fick jag iklädda mig rollen som döden/scream-mördare. På festen var alla utklädda, något som var riktigt kul. Det var även aningen ovant att se folk engagera sig så i sina utklädnader, speciellt när man kommer från kreativitets-dödaren kristinehamn. Där får man på sin höjd (och med lite tur) se JC-Jon i nån sketen hitte-på-dräkt, dansa can-can på statt.  Men jag var långt ifrån så utstuderad i min outfit som många andra. Det fanns änglar, pedofiler, gangsta's, zombies och för att inte glömma, Thommys vackra tolkning av en död dalmas i folkdräkt. Kickass ! Något jag observerade under kvällen var att utklädda människor dricker bättre. Varför vet jag inte. Kanske släpper alla hämningar när man får på sig en bäveroverall i nylon.

Förra veckan var jag i Stockholm. Handlade attributer med mina futtiga studentslantar och umgicks med herr Hans-Erik. Vi spatserade gatorna upp, och diskuterade vårt framtida affärsimperium som bara vänner kan. (Cunningham & Nilsson^TM).  Efter att jag inhandlat ett par lysgröna skor, så våldgästade vi kulturhuset. Dessvärre hade Hasse en konstant haj-fena och blev därför tvungen att åka hem tidigare än beräknat. Pöjken måste haft en riktigt prärievarg som med jämna mellanrum tittade ur ur hålet, eftersom han fick en jävla fart när jag tillät honom gå hem.

Häromdan skickade jag in en mästerlig ansökan till Robinson. Fråga mig inte varför, men jag tror att lite sol hade gjort mig gott. Jag skulle tro att jag skulle vara ett ypperligt val för programmet. Legendariskt nästan. Föreställ dig en blek engelsman, med morakniv och egenklippt barbar-frisyr som plockar kokosnötter i djungel. Prime time TV ! 

Ps. Klockan är nu 06:32 och jag är fortfarander pigg.

/ Dude