Jisses vad har jag gett mig in på !
Idag hade jag min första riktiga dag i skolan. Programmering dude. Vår lärare, som ser ut som en nightelf, höll ett timslångt föredrag och vad vi kommer göra under kursens gång. Jag förstod ungefär 8 % av allt han sa. Binärkoder, datatrådar och java-modellering. Helvete. Vart har jag hamnat ? De flesta i klassen har redan programmerat endel, andra mindre, jag ingenting. Noll. Tack och lov kommer vi börja från grunden och arbeta oss uppåt. Får ge det ett par månader och hoppas jag trivs med det.
Klassen verkade okey, fruktade att jag skulle befinna mig i ett hav av nerds, men några verkade vettig. Nerdsen fanns där givetvis, men vi återkommer till det.

Nu har haft ett par dagar att aklimatisera mig här. Oerhört vackert häromkring. Kullerstensgator, gamla hus och hav i alla riktningar. Känns lite som jag flyttat till bullerbyn. Det finns mängder med trevliga cafeer, restauranger och barer, som alla känns 1800-tals autentiska. Mäkta trevligt område. Har under flera dagar spatserat omkring och bara tittat.
Känns gemytligt att bo innanför en mur som en gång i tiden höll pirater borta. Säkert och tryggt. Och om ö-livet nu skulle krakelera, kan jag alltid ställa mig i ett vakt-torn och skjuta pilbåge på alla fula jävlar.

Så omgivningen är riktigt trevlig. Men.. Gotland är befolkat av nerds. Dom finns överallt och går inte att missa. Det är väl kanske ett resultatet av en spelutbildning mitt i staden. Till Australien skickades förr alla bovar, banditer och förbrytare..till Gotland skickar man alla nerdar !

Under uppropet satt jag bara och tittade mig omkring. Herre, är detta mina klasskamrater. Cowboy-hattar i skinn, läderrockar, vikinga-skägg, klassiska tv-brillor, rödlätta mammas pojkar med osäker blick, en tjock kvinna (som visade sig vara en kille), en kille med en jordgubbs-mössa, rollsspels folk, och en kille vars nasala röst var så högt pitchad att den kunde splittra glas.

Sen har vi min "roomie" Rikard. Det blonda manga-håret var bara en försmak. Igår kväll satt han oavbrutet framför ett japansk ultravålds spel. 90-tals techno på högsta volym. skrikandes på engelska till sina "cyber"-vänner. Och sikken klädstil. Första dagen jag träffade honom. En blå "Arla" t-shirt med kor på.
Idag en t-shirt med texten "Im the God of Fuck". Herre...
I lördags kväll kom jag hem, behagligt knall på Captain Morgan. Ytterdörren på vid gavel. Rikard springades omkring i köket, skrikandes. Crazy eyes.
- Hallå, vad händer här Rikard ?
- DET ÄR EN SPINDEL PÅ TOALETTEN !
..Jisses. Killen är snäll och trevlig. Men det känns som jag delar lägenhet med  en cybervariant av Dolph Lundgren. Han har ju visserligen aldrig bott själv, så jag får ha överseende med hans äventyr. Agera någon form av fadder.

Under första veckan jag bott här har den gotlänska nollningen pågått för fullt. Hittils är jag måttligt imponerad. Alla nya studenter köper ett "nollnings-kit"  inhållande en grön t-shirt, ett armband, en kondom och en karta över Visby. Den gröna tröjan ska signalera att vilken förening man tillhör, samt att man är ny. Meningen är då att man ska utföra olika "roliga" saker för att få poäng, t.ex. dricka ett rått ägg. Klarar du detta, kommer någon av de äldre studenterna skriva "100 poäng - äggdrick" på din t-shirt med tusch. Helvete att jag nånsin tar på mig den tröjan. Jag satsar istället på att vara den absolut sämsta nollan. Jumboplats eller inget.

Dessvärre verkar nollningen vara årets höjdpunkt för några av de äldre studenterna. Tattare. Speciellt en tjej, som under lördagen tjatade konstant om att jag skulle sätta på mig den gröna tröjan. Never ! Det är trots allt frivilligt, så jag medverkar därför efter eget tycke. Tyvärr var tjejen av annan åsikt. Så på kvällen, efter att jag tittat på när "nollorna" lekte gotlänska lekar (varpa, stock-kastning, smör-ätning) så gick vi till Rindi. Studentbaren. Så fort jag satte mig ner, dök tjejen upp och fortsatte sitt knabb. Sätt på den gröna tröjan ! Då inträffade det. Hon ritade på min t-shirt. Med tusch. För att statera "om du inte har den gröna tröjan på, ritar jag ändå"
Fuck no. När jag insåg vad hon gjort blev jag så förbannad att jag skällde ut henne efter noter. Förklarade vackert vilken idiot hon var och hur respektlöst hon betedde sig. Hon grät inte när jag var klar, men det var inte långt därifrån.

Rindi i sig själv var rätt trevligt. Lagom mycket piratkänsla. Billig öl. Men en tanken som hela tiden återkom. - Vart är allt vanligt folk? Detta var nerdarnas palats. Alla som varit live'are, spelat drakar och demoner  eller varit allmänt udda i gymnasiet hade äntligen fått någonstans att gå. "Sebastian Månsten" hangout. Kul för dom. Så jag gick därifrån. Tog en promenad runt innerstaden. Hittade en krog som hette "munkkällaren". Där. Äntligen hittade jag likasinnade. Vanligt folk utan rollspels-svärd eller startrek skämt. Tack och lov för det !

/ Dude